Finns inget vackrare än hennes leende!

Va lite nervös inför pappaledigheten. Mycket att tänka på, blöja åt rätt håll, byta i tid, mata i tid ,leka i tid , se till så inga ohälsosamma pinaler sväljs, inte för varm, inte för kall, ja ni fattar...

Så lite stöttande ord från vänner som gjort det förr är inte dumt. Jag citerar en kompis: De kommer att gå kanon!! De va bästa tiden ever tyckte han när HAN ensam fick va med sitt barn.... Ha de så mysigt med lillan!

Och efter två dagar när Lilly inte ringer riktigt lika mycket för att kolla att hon inte är för varm, kall eller gråter alltför hysteriskt. Så känns det helt underbart faktiskt. Visst fattar man att det ska bli gott att få va hemma med sitt barn (jag är inte förståndshandikappad) men att den känslan man har i kroppen när man vaknar och hon ligger bredvid och kvittrar likt en nykläckt fågelunge en perfekt sommar dag. Ja det går inta att beskriva!

Måste helt enkelt upplevas själv! Så alla pappor där ute passa på att få så många dagar ni bara kan. Om det så krävs att ni ska diska, laga mat och massera era respektive för att få era dagar! Do it! Det är värt varenda sekund. För det finns inget vackrare än sin barns leende!

Det är också en väldigt härlig känsla man har när man innerst inne känner att man inte kan se sig mätt på henne. Ett fenomen som säkert dyker upp hos alla föräldrar. Och gott är det!!

Dagen startade med att hon ville upp tidigt så jag tänkte att vi kunde få lite kvalitetstid med MIN far. Och Chantell vill ju träffa farfar såklart. Min farsa  har sportlov "hårt" att va lärare! Det händer inte så ofta att bara vi hittar på nått, så det va superkul. Blev skidor  i det fina vädret med en grymt nöjd Chantell liggande  en pulka, det gillade hon verkligen (Sov hela tiden). Jag gillade det måttligt, (åkte en längd fram och två tillbaks) att sedan ena stavjäveln gick av gjorde inte strapatsen enklare. Kan dock bero på att jag ramlade och skulle ta emot mig med den, så kan det gå.... Bara att kämpa sig hemåt igen. Satte på tv för att se om "Chantell" ville se på nåt kul. Men fan alltså!! Förstår inte varför TV ber om ursäkt för tillfälliga avbrott men aldrig för dom ordinarie programmen. Så jävla mycket dynga på burken alltså! Men nu ska vi inta va sånna det går faktiskt att stänga av oxå.

Lite senare ringde jag Carlings där något oväntat en maskulin Lilly svarade. Det va Björn min gamla goa barndomskompis! Världens hemligaste snubbe, men snällast i världen! Vi bestämde att vi skulle träffas senare på eftermiddagen. Plockade upp Berra i Humlekil och passade på  att snabbhandla på ICA  och hyra film på Godishuset. Så resten av kvällen blir det mat och film med lill gumman ( förhoppningsvis sovande) och Berraboy, kul, kul!!

Vi fick presenter av Berra. Chantell fick en vit tiger och jag fick choklad och trumpetsvamp. Han vet han :O)

Va bara tvungen att få ta med en personlig idol till mig. en riktigt skön snubbe alltså, man kan lära mycket från honom!

Elvis my man!!

Så tills vi hörs igen: Det tar alltid längre tid än man tror, sa Kanin. Hur lång tid tror du att det tar? frågade Ru.

Va lite nervös inför pappaledigheten. Mycket att tänka på:, Blöja åt rätt håll, byta i tid, mata i tid ,leka i tid , se till så inga ohälsosamma pinaler sväljs, inte för varm, inte för kall, ja ni fattar...

Så lite stöttande ord från vänner som gjort det förr är inte dumt.

Jag citerar en kompis:De kommer att gå kanon!! De va bästa tiden ever tyckte han när HAN ensam fick va med sitt barn.... Ha de så mysigt med lillan!

Och efter två dagar när Lilly inte ringer riktigt lika mycket för att kolla att hon inte är för varm, kall eller gråter alltför hysteriskt. Så känns det helt underbart faktiskt. Visst fattar man att det ska bli gott att få va hemma med sitt barn (jag är inte förståndshandikappad) men att den känslan man har i kroppen när man vaknar och hon ligger bredvid och kvittrar likt en nykläckt fågelunge en perfekt sommar dag. Ja det går inta att beskriva!

Måste helt enkelt upplevas själv! Så alla pappor där ute passa på att få så många dagar ni bara kan. Om det så krävs att ni ska diska, laga mat och massera era respektive för att få era dagar! Do it! Det är värt varenda sekund. För det finns inget vackrare än sin barns leende!

Det är också en väldigt härlig känsla man har när man innerst inne känner att man inte kan se sig mätt på henne. Ett fenomen som säkert dyker upp hos alla föräldrar. Och gott är det!!

Dagen startade med att hon ville upp tidigt så jag tänkte att vi kunde få lite kvalitetstid med MIN far. Och Chantell vill ju träffa farfar såklart. Min farsa  har sportlov "hårt" att va lärare! Det händer inte så ofta att bara vi hittar på nått, så det va superkul. Blev skidor  i det fina vädret med en grymt nöjd Chantell liggande  en pulka, det gillade hon verkligen (Sov hela tiden).

Jag gillade det måttligt, (åkte en längd fram och två tillbaks) att sedan ena stavjäveln gick av gjorde inte strapatsen enklare. Kan dock bero på att jag ramlade och skulle ta emot mig med den, så kan det gå.... Bara att kämpa sig hemåt igen. Satte på tv för att se om "Chantell" ville se på nåt kul. Men fan alltså!! Förstår inte varför TV ber om ursäkt för tillfälliga avbrott men aldrig för dom ordinarie programmen. Så jävla mycket dynga på burken alltså! Men nu ska vi inta va sånna det går faktiskt att stänga av oxå.

Lite senare ringde jag Carlings där något oväntat en maskulin Lilly svarade. Det va Björn min gamla goa barndomskompis! Världens hemligaste snubbe, men snällast i världen! Vi bestämde att vi skulle träffas senare på eftermiddagen. Jag plockade upp Berra i Humlekil och passade på  att snabbhandla på ICA  och hyra film på Godishuset. Så resten av kvällen blir det mat och film med lill gumman ( förhoppningsvis sovande) och Berraboy, kul, kul!! Vi fick presenter av Berra. Chantell fick en vit tiger och jag fick choklad och trumpetsvamp. Han vet han :O)

Va bara tvungen att få ta med en personlig idol till mig. en riktigt skön snubbe alltså, man kan lära mycket från honom!

Elvis my man!!

Så tills vi hörs igen: Det tar alltid längre tid än man tror, sa Kanin. Hur lång tid tror du att det tar? frågade Ru.